Malmsjö piano och flygel - Vad har de för pris och värde?

Malmsjö är ett svenskt piano- och flygelmärke som tillverkade mycket fina instrument fram till och med 1940-talet. Från 1950-talet och framåt började Malmsjö successivt att experimentera med att tillverka mekanikdelar av plast vilket fick varumärkets anseende att påverkas kraftig negativt. Det var endast pianon som installerades med denna mekanik med plastdelar där flyglarna fortfarande tillverkades med antingen Rennermekanik eller Schwandermekanik vilket gjorde att flyglarna behöll kvaliteten. Malmsjö tillverkade alltså pianon av mycket hög kvalitet fram till och med 1940-talet men efter denna period gick kvaliteten ned i och med den nya plastmekaniken. Fram till och med 1940-talet tillverkade Malmsjö sina pianon och flyglar endast av traditionella material och det kompromissades inte med val av material och arbetsmetoder för att få ner produktionskostnaden utan hela tillverkningen syftade till att tillverka så bra instrument som möjligt.

Att ha vissa delar i mekaniken av plast behöver inte vara en nackdel utan kan faktiskt, om de används på rätt sätt och plats, vara fördelaktigt. Både Yamaha och Kawai som båda två är två absoluta premiumtillverkare använder idag vissa delar av plast i deras pianomekanik. Men den plast som Malmsjö använde på 60-talet var mjuk och skör jämfört med den plast som Yamaha och Kawai använder idag. Först och främst använder Yamaha och Kawai endast plastdelar på de delar där de faktiskt passar och endast i vissa modeller. Yamaha använder endast traditionella material, det vill säga inga plastdelar, i deras U-modeller, C-modeller och S-modeller men vissa kortare Yamahapianon så kan repetitonsspelaren vara av ABS-plast. Kawai är mer frekvent i sin användning av plastdelar än Yamaha där de till exempel utöver repetitonsspelaren också använder plast i hammarskaften. Den plast som Kawai använder är antingen ABS-plast eller kol-komposit som är en hållbar och rigid variant av plast. För- och nackdelarna med att använda hammarskaft av kol-komposit istället för trä har varit en diskussionsfråga under lång tid. När hammaren träffar strängen uppstår flexibilitet i hammarskaftet där flexibiliteten är större i hammarskaft tillverkade av trä än i kol-komposit som är mer stum. Vissa menar att detta påverkar spelkänslan om denna flexibilitet minskas medan vissa menar att om flexibiliteten är begränsad så ökar repetitionshastigheten eftersom hammarskaftet behöver mindre tid att återgå till dess ursprungliga form. Personligen tror vi på Pianomagasinet att denna skillnad har minimal, om ens någon, betydelse.

En annan stor skillnad med den plastmekanik som Malmsjö installerade i sina pianon utöver att plasten i sig var mjukare och skörare än den senare ABS-plasten och kol-kompositen var att axlarna utgjordes endast av denna konstruktionsplast och ett stålstift. Det traditionella sättet att tillverka axlar i en pianomekanik är att konstruktionsmaterialet, trä, borras upp och i hålets insida limmas kashmirfilt fast varpå seden ett metallstift träs igenom detta kashmirbeklädda hål. Detta gör att metallstiftet fritt kan rotera mot kashmirfilten. Denna teknik fungerar otroligt väl och håller i decennier. Det största problemet med denna teknik är att kashmirfilten på sikt absorberar damm och smuts från den omgivande luften vilket gör att friktionen i axeln ökar där axeln till slut kan börja kärva. Detta går oftast att enkelt åtgärda beroende på hur mycket smuts och damm som ansamlats i kashmirfilten. I vissa fall måste dock kashmirfilten bytas ut vilket är ett enormt tidsödande arbete. Att tillverka axlar utan att ha en kashmirfilt mellan metallstiftet och konstruktionsmaterialet, som Malmsjös pianomekaniker, visade sig inte vara ett framgångsrikt tillvägagångssätt att utforma axlarna på då dessa axlar hade enormt mycket högre benägenhet att kärva. 

Under en period hade en anställd i Malmsjö arbetat på Steinway & Sons-fabriken och lärt sig deras arbetsmetoder och tekniker. Detta ledde till att Malmsjö inspirerades eller till och med, som vissa menar, kopierade Steinway & Sons flygeltillverkning vilket gjorde att Malmsjös flyglar hade en slående likhet med Steinway & Sons.

Har du ett piano eller flygel du vill få värderad? För endast 199 kr gör vi en värdering av ditt instrument. För de flesta pianon kan vi också tala om ålder och tala om historia kring ditt instrument om vi får serienumret. Få värdering av ditt piano eller flygel.